Världsdagen för psykisk hälsa
Den 10 oktober varje år infaller Världsdagen för psykisk hälsa, World Mental Health Day. Syftet med dagen, som Världshälsoorganisationen (WHO) står bakom, är att öka medvetenheten om frågor kopplade till psykisk hälsa i hela världen.
I år läggs extra fokus på att frågor som rör psykisk hälsa och välbefinnande ska vara lika prioriterade för alla. Här är utmaningarna i Sverige flera: En hög andel av befolkningen rapporterar psykiska besvär och det finns stora ojämlikheter i alla aspekter av psykisk hälsa bland annat baserat på ålder, kön och socioekonomi. Antalet självmord, inte minst bland unga vuxna, och det stigma som är kopplat till psykisk ohälsa är andra utmaningar.
S:t Lukas i Östergötland vill i år särskilt uppmärksamma unga personers mående. Mottagningen tar emot många unga vuxna i åldern 18-25 som av olika skäl mår psykiskt dåligt och är i behov av hjälp och stöd.
Enligt Kyriaki Kosidou, docent och psykiater knuten till Institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet så visar undersökningar generellt sett att unga mår bra. Det vill säga, det är en stor majoritet som säger att de är tillfredsställda med livet och ofta, eller ganska ofta, mår bra. Samtidigt vet man från ett flertal undersökningar att självrapporterade psykiska besvär bland tonåringar och unga vuxna har ökat sedan 80- och 90-talet, men även under de senaste åren. För att komplettera denna bild är det ganska många unga som söker vård för psykisk ohälsa, inte minst i specialistpsykiatrin och även får en psykiatrisk diagnos. Man kan beskriva läget som att fler söker vård och blir diagnosticerade. Fler självrapporterar psykiska besvär samtidigt som en stabilt stor andel, en majoritet, säger att de rapporterar en positiv psykisk hälsa. En fråga man då kan ställa sig är det finns så mycket som tyder på att det har blivit bättre för unga och unga vuxna? Det är svårt att se att vi på samhällsnivå har åstadkommit några större märkbara förbättringar. Psykisk hälsa hos unga är ett område där vi definitiuvt skulle kunna göra mer. Det är förstås bättre att fler får vård, söker vård och diagnostiseras och förhoppningsvis får hjälp. Men samtidigt har exempelvis inte självmordstalen gått ner bland de unga.
En orsak som ofta lyfts fram är att unga, framför allt unga med psykisk ohälsa, har stora svårigheter att komma in till arbetsmarknaden. Andra orsaker som nämns är skolans och läroplanens ökande krav, obalans mellan sociala medier och andra aktiviteter samt minskad fysisk aktivitet. Peter Salmi, utredare på socialstyrelse menar att depressioner och olika typer av ångestsyndrom är huvudorsaken till den stora ökningen. ”Det här är diagnoser som kan vara kopplade till stress, att man har höga krav på sig. Är det tuffare i skolan eller att ta sig in på arbetsmarknaden kanske man utvecklar nedstämdhet och känner oro inför framtiden. Men även neuropsykiatriska tillstånd som adhd och autism ökar, liksom bipolärt syndrom och emotionellt instabilt personlighetssyndrom. I takt med ökningen av psykisk ohälsa skriver läkarna ut allt mer psykofarmaka.”
Inom S:t Lukas är vi övertygade om att samtalsterapi vara en avgörande resurs för unga personer som kämpar med psykisk ohälsa. Samtal erbjuder en mängd fördelar som kan bidra till att förbättra mental hälsa, öka livskvalitet och ge verktyg att hantera framtida utmaningar:
- Känslomässigt stöd och utrymme för uttryck: Samtalsterapi ger unga människor en trygg och konfidentiell plats där de kan uttrycka sina känslor och tankar utan rädsla för fördömande eller konsekvenser.
- Hantering av kriser: Terapi kan hjälpa unga personer att hantera akuta kriser och svåra situationer där självmordstankar eller självskadebeteende kan finnas med. Stödet kan vara livsavgörande och ger unga människor hjälp att hantera extremt svåra känslor.
- Förståelse av underliggande orsaker: Terapi kan hjälpa unga personer att förstå de underliggande orsakerna till sin psykiska ohälsa, inklusive trauma, familjeproblem, stress eller andra utlösande faktorer. Genom att förstå dessa orsaker kan terapeuten och klienten arbeta tillsammans för att hitta lösningar.
- Hantering av stress och ångest: Terapeuter kan med beprövade metoder hjälpa unga personer att hantera stress och ångest i vardagen. Detta kan vara särskilt användbart när unga människor upplever akademiskt tryck, social press eller andra stressorer.
- Utveckling av känslomässig intelligens: Terapi kan hjälpa unga personer att utveckla sin känslomässiga intelligens och förmågan att hantera komplexa känslor på ett hälsosamt sätt. Detta kan öka deras förmåga att bygga meningsfulla relationer och hantera konflikter.
- Förbättrad självkänsla och självförtroende: Ett vanligt fokus i terapi är att stärka unga människors självkänsla och självförtroende. Detta kan vara särskilt viktigt eftersom låg självkänsla ofta är en faktor vid psykisk ohälsa.
- Förebyggande och tidig intervention: Samtalsterapi kan användas för att förebygga utvecklingen av allvarligare psykiska hälsoproblem och det är viktigt att ingripa i tid när problem uppstår. Ju tidigare unga personer får stöd, desto bättre är chanserna att de kan hantera sina svårigheter.
- Anpassad vård: Terapi kan skräddarsys för att passa de individuella behoven hos unga personer. Terapeuter kan använda olika terapimetoder och tillvägagångssätt beroende på klientens ålder, kön, kulturella bakgrund och specifika utmaningar.
- Stärkande av kommunikationsförmåga: Terapi hjälper unga personer att förbättra sina kommunikationsfärdigheter, vilket är användbart för att uttrycka sina behov och önskemål, både i terapin och i sina relationer utanför terapin.
- Långsiktiga fördelar: Terapi kan lära unga personer livsfärdigheter och strategier som kommer att gynna dem under hela livet. Det kan hjälpa dem att utveckla en resiliens och bygga en starkare grund för psykisk hälsa i framtiden.